Ett experiment i Prag kan i slutändan få större inverkan på Bitcoin än de typiska ETF-flödesdiagrammen. Under ett framträdande den 10 december i programmet "Crypto In America" noterade John D’Agostino, chef för institutionella kunder på Coinbase, att Tjeckiens nationalbank har börjat testa Bitcoin för sina statskassor och betalningssystem. Han antydde att denna typ av initiativ från en centralbank i eurozonen sannolikt kommer att sprida sig.
"Den tjeckiska centralbanken valde sina tjänsteleverantörer mycket väl," förklarade D’Agostino och tillade att banken "lägger till Bitcoin i sin statskassa och aktivt experimenterar med och lär sig hur man använder det för betalningar i realtid." Även om pilotprojektet är blygsamt – det involverar ungefär en miljon dollar i Bitcoin – menar D’Agostino att betydelsen inte ligger i summan, utan i vem som genomför experimentet och varför.
Han drog en tydlig gräns mot tidigare nationella experiment och sa: "Ingen respektlöshet mot El Salvador... det här var inte ett fall av 'jag behöver skaka om min ekonomi för den är på väg åt fel håll'... Det här är ett stabilt land i eurozonen... de behöver inte göra detta." Istället följde det tjeckiska initiativet en traditionell, formell process med förfrågningsunderlag, leverantörsval och officiell policy. Enligt D’Agostino är just detta strukturerade tillvägagångssätt vad som gör det till en potentiell utmaning mot status quo. "Den typen av saker är smittsam, och jag kan se fler länder i eurozonen följa efter mycket, mycket snart," tillade han.
Denna kommentar var en del av ett bredare argument som D’Agostino förde under hela intervjun. Han betonade konsekvent att institutionellt anammande alltid har berott mindre på perfekt regulatorisk klarhet och mer på likviditet, trovärdig marknadsstruktur och att de "rätta" deltagarna är inblandade. "Jag har alltid varit lite skeptisk till argumentet att anledningen till att institutioner inte har investerat... är brist på regulatorisk klarhet," sa han. Även om klarhet är viktigt och placerar sig i hans "topp tre", kommer den efter likviditet och jämsides med potentialen för alfa. Om två av dessa tre villkor är uppfyllda, "kommer folk att hitta ett sätt."
Enligt hans åsikt har Bitcoins spot-ETF:er redan introducerat något som tillgången tidigare saknade: en grupp strukturellt förpliktigade deltagare. "ETF:erna är enligt min åsikt ett slags surrogat för kommersiella användare av Bitcoin," hävdade han. De "måste ombalansera... det är inkodat i deras affärsmodell" och fungerar som en stabiliserande kraft liknande industriella användare på råvarumarknaderna.
Att en centralbank i eurozonen testar Bitcoin på sin balansräkning tar denna logik ett steg längre upp i kedjan. D’Agostino utvecklade ingen stor teori om "Bitcoin som reservtillgång" – han var måttfull och försiktig i sina formuleringar – men implikationen var tydlig: när en centralbank med tillgång till standardfinansiering från EU, som "inte behöver göra detta", ändå väljer att fortsätta, bidrar det till att normalisera Bitcoin inom det mest konservativa lagret av det monetära systemet.
Han tog också upp branschens pågående behov av att reparera sitt rykte. D’Agostino hävdade att krypto inte har upplevt fler strukturella misslyckanden än andra marknader och nämnde London Metal Exchanges avbokning av miljardbelopp i nickelaffärer som en underdiskuterad parallell till FTX. Han noterade dock att krypto "tenderar att lyfta skämtare till framträdande positioner", medan traditionella finans "gör ett bra jobb med att gömma sina skämtare."
Mellan förbättrade narrativ, ETF-driven "surrogat"-efterfrågan och nu en centralbank i eurozonen som tyst allokerar en miljon dollar till Bitcoin, var D’Agostinos övergripande budskap att institutionellt anammande handlar mindre om en plötslig våg och mer om gradvis, ihållande erosion. "Det finns ingen våg," sa han tidigare i diskussionen. "Det är denna gradvisa erosion i motsats till en kraschande våg." Om hans förutsägelse om det tjeckiska experimentets smittsamma natur stämmer, kan den erosionen snart ske inifrån eurosystemet självt.
Intresset för Bitcoin sträcker sig längre än bara till förvaltare i New York. Vid tidpunkten för skrivande handlas BTC till $90 234. Den medföljande bilden skapades med DALL·E, och diagrammet är från TradingView.com.
Vanliga frågor
Vanliga frågor om Eurozonländer och Bitcoin-köp
Nyborjarnivå
1. Vad innebär det att länder i eurozonen ska köpa Bitcoin?
Det innebär att länder som använder euron som valuta enligt rapporter överväger att lägga till Bitcoin i sina statliga finansiella reserver, liknande hur de håller guld eller utländsk valuta.
2. Vem är Coinbases chef för institutionell verksamhet och varför är deras uttalande viktigt?
Detta avser en högre chef på Coinbase, en stor kryptovalutabörs. Deras uttalande anses betydelsefullt eftersom de har direkt insyn i diskussioner och trender bland stora finansiella institutioner och regeringar.
3. Varför skulle ett land vilja köpa Bitcoin?
Länder kan överväga Bitcoin som en potentiell värdebevarare för att diversifiera sina nationella tillgångar, säkra sig mot inflation eller få exponering mot en ny globalt handlad digital tillgångsklass.
4. Sker detta faktiskt just nu?
Nej, detta bygger på en rapporterad trend eller diskussioner, inte ett officiellt meddelande om ett specifikt köp. Det tyder på växande intresse på regeringsnivå.
5. Vad är eurozonen?
Eurozonen är gruppen av 20 Europeiska unionens länder som har antagit euron som sin officiella valuta, som Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien.
Avancerade och praktiska frågor
6. Vilka länder i eurozonen är mest sannolika att överväga detta?
Även om inget specificerats, ses ofta länder med mer progressiva regler för digitala tillgångar, större ekonomier eller de som söker ekonomisk innovation som potentiella tidiga användare. Detta är dock spekulativt.
7. Hur skulle ett land faktiskt köpa och förvara så mycket Bitcoin?
Det skulle sannolikt vara en komplex process med reglerade förvaringsföretag, utförd via OTC-handelsdeskar för att undvika att störa marknaden, med strikta säkerhetsprotokoll.
8. Vilka är de största riskerna för ett land som håller Bitcoin?
Stora risker inkluderar Bitcoins extrema prissvängningar, potentiella säkerhetsintrång, föränderlig regulatorisk osäkerhet och miljöproblem kopplade till dess energiförbrukning.
9. Hur skulle detta påverka priset på Bitcoin och kryptomarknaden?
Storskaliga nationella köp skulle kunna öka efterfrågan avsevärt och potentiellt driva upp priset. Det skulle också ses som ett stort förtroendebesked som sannolikt skulle stärka den övergripande marknadssentimenten och legitimitet.
10. Har något land gjort detta förut?
Ja, El Salvador gjorde Bitcoin till lagligt betalningsmedel 2021 och har köpt Bitcoin som en del av sina nationella reserver.